Den spruckna lerkrukan

Den spruckna kärlet!

Det var en gång en man som varje dag gick hela vägen ner för berget för att hämta vatten åt sin herre. Över axlarna bar han ett ok med två stora lerkrukor och dem fyllde han med vatten från floden vid bergets fot. Sedan gick han hela vägen uppför berget igen med de fyllda krukorna.
Den ena lerkrukan var hel och fin, men den andra hade en spricka i sig och under den långa vägen från floden till bergets topp hann hälften av vattnet läcka ut. Så när vattenbäraren kom fram, var krukan bara halvfull.

Efter många år av detta började den spruckna lerkrukan känna sig väldigt illa till mods och till slut stod den inte ut längre utan utbrast:
 - "Jag är så ledsen för att jag inte kunnat klara det som den hela lerkrukan kunnat. Kan du förlåta mig?"
Då svarade vattenbäraren:
"Vad skall jag förlåta dig för?"
- "Ja, men alla dessa år har du burit mig upp för backen troget, varenda dag, och ändå har jag alltid bara varit halvfull när vi kommit fram. Ett så stort arbete du har haft bara på grund av mig."
Då log vattenbäraren och sade till lerkrukan:
- "Se där, stigen nerför berget. På ena sidan är det helt tomt. Där har jag burit den hela krukan. Men se på den andra sidan. Där växer det fullt med blommor. Det var den sidan jag bar dig på. Blommorna växte där så vackra och så granna tack vare allt vatten som läckt från dig. Men på den perfekta lerkrukans sida finns inga blommor."

Varför firar vi valborgsmässoafton?

Valborgsmässoafton har firats lång tid och oftast som en fest för att fira sommarens ankomst. Skiftet april/maj markerar i många områden i Europa övergången mellan vinter- och sommarhalvåret.

Valborgsmässoafton
På kvällen på valborgsmässoafton hälsar vi våren välkommen genom att samlas kring valborgsmässobålen och sjunga vårvisor. Tal hålls till våren och skålar utbringas.

Helgonet
Helgonet Valborg, som har namnsdag den 1 maj, har gett namn åt denna afton. Hon var en anglosaxisk furstedotter som missionerade i Tyskland på 700-talet där hon så småningom blev abbedissa.

Valborgsmässoeldar
Sederna kring Valborg är dels inhemska, dels av tyskt ursprung. Valborgsmässoeldarna tändes ursprungligen för att jaga bort både rovdjur och övernaturliga varelser innan djuren den 1 maj släpptes ut på bete för första gången under våren. Omkring eldarna fördes oväsen – man sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek.

I Tyskland trodde man att häxorna hade häxsabbat på valborgsmässoafton och därför tände man bål i det fria för att hålla dem på avstånd. Valborgsmässoeldarna koncen-
trerades till Uppland och angränsande landskap dit de troligtvis införts av tyskar. Först på 1800-talet spred sig seden över landet. I västsverige är i stället påskeldar alltjämt vanliga.

Tradition som lever kvar
I Dala-Floda har man fortfarande en tradition med valborrar. Valborrar är utklädda personer som helst ska vara ”fulare än trollen” och föra oväsen vid eldarna. Traditionen lever kvar från en tid då man trodde på häxor och troll som skulle skrämmas bort inför våren och sommaren.

Vad vet du om julgranar?

VISSTE DU OM ATT……?

• Traditionen att fira vintern med granar kom redan innan Jesu födelse.


• Den först kända pyntade granen fanns i Riga år 1510.


• Det tar 7-12 år för en julgran att växa sig stor.


• Redan på mitten av 1600-talet använde man små ljus till att lysa upp julgranen.


• År 1882 kom Edward Johnson, Thomas Edisons assistent, på idén med elektrisk julgransbelysning.


• Under den första veckan inomhus kommer granen att dricka c:a 2,5 deciliter vatten om dagen.


• Sedan ar 1949 har människorna i Oslo, Norge gett en julgran till staden Westminster i England. Detta for att visa sin tacksamhet for Englands hjälp under andra världskriget.


• Den första målningen på en julgran fanns i Tyskland år 1531.

Våra vanligaste julgranar:

• Rödgran (Picea abies): vår vanliga "skogsgran" och välkänd för oss alla och än så länge vår vanligaste julgran.


• Blågranen (Picea pungens "Glauca"): en "kusin" till vår vanliga gran som blivit populär i Sverige med sina skiftande färger och styva grenverk.


• Kungagranen (Abies nordmanniana): har sitt naturliga utbredningsområde i Södra Europa och mindre delar av Asien men kan odlas även här hos oss. Kungagranen har mjuka barr vilket gör den lite trevligare att hantera.

Vad är advent? Varför tänder vi adventsljus?

Advent är både en nedräkning och en väntan på något kul och gott.

Ordet advent kommer ifrån det latinska adventus som betyder ”ankomst” och syftar på Jesu födelse på juldagen. Historiskt sett kan man finna ursprunget till vårt adventsfirande långt tillbaka i tiden, då som en fasteperiod. År 480 bestämde biskopen Perpetuus av Tours att fastan före jul skulle börja redan på Mårtensdagen. Men det ansågs av många som en alltför lång tid och fastetiden kortades ner till fyra veckor. Vid reformationen på 1500-talet kortades adventsfastan ner till att börja på Luciadagen den 13:e december.

Adventstiden var också en förberedelseperiod inför julen. Julgrisen skulle slaktas, maten lagas och ljusen stöpas. Det var först på 1900-talet som adventsfirandet fick en mer betydande roll. Då växte de traditioner fram som vi i dag känner till som typiska för advent och intresset för adventsfirandet tog fart. 1:a advent har blivit årets största kyrkogångsdag.
Det nya kyrkoåret inleds med 1:a advent. Adventstiden handlar idag om att öppna sig för det goda, förbereda sig för Jesu ankomst och stärka vår tro att Jesus är med oss. Vi minns och tänker på Jesu födelse, Jesu återkomst och Jesus som finns hos oss idag. Som en upptakt läser vi i kyrkan berättelsen om Jesu intåg i Jerusalem.

När vintern är som mörkast bryter ljuset igenom. Vi tänder adventsljus och hänger upp stjärnor.

Seden att hänga stjärnor i fönstren är dock inte gammal. Någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i Tyskland. Det tog cirka 50 år för traditionen att nå Sverige. Nuförtiden är de flesta adventsstjärnorna elektriskt upplysta. Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna, den stjärna som visade vägen för de tre vise männen till det nyfödda jesusbarnet i ett stalls krubba. Idag används stjärnorna för att sprida julstämning och längtan till julaftonen

Tiden fram till julafton räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats.

En annan nedräkning, populär bland barn, är adventskalendern. Adventskalenderns historia började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta adventskalendern.

I vissa städer dekorerar man 24 av kvarterets fönster och låter vart och ett av dem vara en adventslucka. Det är ovanligt i Sverige, men förekommer på några håll i landet, exempelvis i Landskrona.

Allhelgona och Halloween

"Vid allhelgonahelgen skapar minnesljusen en märklig stämning av eftertanke, tacksamhet och sorg när vi går längs gravstensraderna.
Stumma stenbudskap ger antydningar om liv som har gått.
Bakom de korta texterna kan man ana både glädje och sorg, både tacksamhet och smärta.
Strävan och kamp skymtar under mossan på stenar från förra sekelskiftet, som vi försöker tyda mellan ljuslågornas dansande skuggor.
Ett försvunnet samhälle stiger fram i de fina titlarna som skimrar i guld på svart marmor.
Här möts liv och död, gammalt och nytt, då och nu."

text ur Tradition och liv av Martin Modéus

Alla helgons dag firas den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Då brinner ljusen på kyrkogårdarna till våra anhörigas minne. Men den seden är bara drygt ett halvt sekel gammal i Sverige. Urgammal är däremot dödskult, själskult och helgonkult vid vinterhalvårets ingång. Läs mer om vad Nordiska museet skriver om Allhelgona

....... den irrande själen som hade kol i sin rova för att lysa upp vägen.... Vad är Halloween?

Halloween, eller egentligen All Hallows Eve som betyder alla helgons afton, är namnet på allhelgonaafton, den 31 oktober, i anglosaxiska (engelskspråkliga) länder och kom till USA med invandrare från Irland.

Läs mer!

Världens sju underverk för dig!

Jag fick denna historia berättad för mig idag och tyckte att det var så bra att jag ville dela med mig av den:
En grupp yngre elever studerade världens sju gamla och nya underverk på en geografilektion. Vid slutet av lektionen bad läraren eleverna att skriva ned det dom trodde var nutidens sju underverk.De flesta skrev ungefär så här:

1. Kinesiska muren
2. Pyramiderna i Egypten
3. Kristusstatyn i Rio de Janeiro
4. Machu Picchu
5. Chichén Itzá i Mexiko
6. Colosseum i Rom
7. Taj Mahal i Indien

Efter att ha samlat in alla svaren, upptäckte läraren att en ung flicka satt mycket tyst och hade inte ens börjat skriva. Han frågade henne därför vänligt om hon hade svårt för att göra en lista. "Ja," svarade den unga flickan, "jag har svårt att skriva min lista eftersom det finns så många att välja på." Läraren svarade,"Bara skriv vad du har kommit på så här långt så kanske jag kan hjälpa dig."Den unga flickan tvekade, men satte därefter igång med att skriva:

1. Att se
2. Att höra
3. Att vidröra
4. Att känna.
Hon tvekade en stund och fortsatte sedan
5. Att springa
6. Att skratta
7. Att älska

Tänk så lätt det är att se på dessa minnesmärken som mänskligheten skapat och betrakta dem som underverk, medan vi inte ens ser de fantastiska gåvor som de flesta av oss begåvats med gratis!

Mirakelpengen!

Jag beställde en bok som en vän till mig har skrivit. När jag fick boken låg denna enkrona med i paketet. Det satt en liten klisterlapp på pengen som lyder:
"Mirakelpengen"
Stoppa denna enkrona i en tuggummiautomat och vrid om till hälften. Gå sedan där ifrån. Grattis, du har just skapat ett mirakel åt ett nyfiket barn som vill prova lyckan.

Vilken häftig idé och den kostar inte mer än att de flesta har råd med den! Tack Micke & Jenny Gunnarsson på Barnatro.se