Störst av allt är kärleken

I'm starting with the man in the mirror. I'm asking him to change his ways.....( Michael Jackson)

Störst av allt är kärleken

Regeringen misstror de som är sjuka svaga eller arbetslösa och tror att det går att pressa dem till friskhet och arbete genom att ta bort deras livskvalitet.

Störst av allt är kärleken

Våldet ökar, invandrarfientligheten spirar, rädslan lamslår, terrorist attacker är vardag.

Störst av allt är kärleken

Pengar styr, pengar är makt, pengar är trygghet, pengar trycker ner oss, pengar hjälper oss, mer pengar i plånboken är vallöfte nummer ett.

Störst av allt är kärleken.

En invandrare som kör buss ser en plånbok vid vägkanten. Stannar bussen och plockar upp den. Kör färdigt sitt pass och väl hemma söker han upp ägaren och lämnar tillbaka plånboken orörd.

Störst av allt är kärleken

Företag ger inga julkort, inga onödiga gåvor (som ändå bara kastas bort) till sina kunder. Istället ges en generös gåva till stadsmissionen och de hemlösa.

Störst av allt är kärleken

En mamma skriver i tidningen om ångesten inför julen då hon inte har råd med julklappar åt sina barn. Flera människor kontaktar tidningen och gåvor och pengar skickas för att sen distubueras av tidningen. Familjen får en lycklig jul.

Störst av allt är kärleken.


Den gyllene regeln är en grundläggande etisk princip som återfinns inom de flesta religioner och andra filosofiska och etiska läror.

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. (kristendomen)

Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv. (Islam)

Plåga inte andra med det som pinar dig själv. (Buddismen)

Om man vill bli lycklig, måste man också hjälpa andra, eftersom ens egen lycka är beroende av andra. Det är inte konstigare än så. (Dalai Lama)

Prova under en hel dag eller under ett par dagar att vara tacksam för allt du har och har fått. Var tacksam för livet, för de som älskar dig, för ditt hus, att du får äta, att du har rent vatten, att du har en toalett osv. Det du förmodligen kommer att uppleva är lycka.

Vem är Jultomten? Var kommer Tomten från?

Jultomten är en tomte som det sedan långt tillbaka berättats om och som oftast avbildas som en riktig tjockis med röda kläder och ett långt vitt skägg. Jultomten, eller bara Tomten, kommer med julklappar i juletider.Men har Jultomten eller något liknande funnits på riktigt eller är Jultomten bara en påhittad sagofigur?

Den svenska jultomten sägs ha skapats av Jenny Nyström som en hybrid mellan Sankt Nikolaus, julbocken och gårdstomten. Så, ja, delvis har han ju funnits på riktigt.

Sankt Nikolaus var nämligen en biskop på 300-talet som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet. Han räddade i hemlighet bland annat tre flickor, som inte hade tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slapp bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt. Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus

Hur var det då med Jenny Nyströms ”hybrid”? Jo, det var Viktor Rydberg, med novellen Lille Viggs äventyr på julafton och kanske främst dikten "Tomten", som lade grunden för det kulturella sambandet mellan gårdstomten och jultomten, och Jenny Nyström som illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

En gradvis sammansmältning har sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet. Denna bild skapades bland annat av dikten "A Visit From St. Nicholas" (numera mer känd som "The Night Before Christmas"). I denna beskrivs St. Nicholas som en gladlynt och överviktig man med skägg vitt som snö och en näsa röd som ett körsbär, som anländer i en flygande släde dragen av åtta namngivna renar och tar sig ner i husen genom skorstenen.

Den amerikanske jultomten populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom , av både finsk och svensk härkomst. Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Föglö på Åland i Finland och hans mor från Sverige. Man vill gärna tro att han tog någon inspiration från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likaväl som från den amerikanska traditionen. En populär modern myt är att den tomte vi ser i dag helt och hållet skulle vara skapad av Coca-Cola, eller att tomten åtminstone fått sina rödvita kläder från Coca-Colas reklamer. Detta är dock inte sant. Både bilden av tomten som en gladlynt korpulent man i stort vitt skägg och dennes rödvita kläder har funnits långt tidigare, likaså har utnyttjandet av tomten för kommersiella syften funnits innan Coca-Colas tomte. Coca-Colas inflytande på bilden av tomten ligger mer i att Sundblom gav det amerikanska folket en konsekvent bild av tomten under en 30-årsperiod och på så sätt standardiserade dennes utseende. Läs mer om detta på Coca Colas hemsida!

Jultomten i Sverige

Den svenska jultomten besöker hemmen på eftermiddagen eller kvällen, vanligtvis efter TV-programmet Kalle Ankas julafton (som sänds 15:00), den 24 december. Oftast kommer han i form av en utklädd anhörig, till exempel pappan i familjen, vars frånvaro oftast ursäktas med den klassiska ”skulle bara köpa tidningen”.

Tomten yttrar vanligtvis frasen Finns det några snälla barn här? som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter. Det finns även företag som hyr ut jultomtar för dem som vill skapa ett överraskningsmoment eller inte vill klä ut sig.
I svenska borgerliga hem på 1800-talet gick presentutdelningen till ungefär som den ofta gör idag. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början föreställde en julbock. I Alice Tegnérs visa om "Julbocken" ("En jul när mor var liten...") står det att han "stod därute och stampa och gav dörrn en smäll". Smällen är en rest av den klappning på dörren som tillkännagav forna tiders anonyma "julklappar". En tradition var också att man i juletid lämnade en present utanför dörren till den man var hemligt kär i, klappade på dörren och försvann. Julbocken är Sveriges äldsta julsymbol och sägs härstamma från asatron där åskguden Tors vagn drogs av två bockar, Tanngnjóstr och Tanngrisnir.

Julemanden, Danmarks Jultomte

I Danmark vet alla barn att "julemanden" bor på Grönland vilket skiljer sig från övriga världen.

Danmark utmärker sig även på det sättet från Sverige att tomten lägger paketen under granen på natten till julafton. Renarna som drar tomtens släde heter på danska Danser, Springer, Smukke, Konge, Komet, Amor, Torden och Lyn. Den sista renen - Rudolf heter som bekant även på danska Rudolf.

Hur ser jultomten ut i övriga delar av världen?

I Tyskland förekommer en tradition, där det i stället var Jesusbarnet, das Christkind, som gav barnen presenter. Överflyttad till Sverige lät traditionen en ung flicka spela Jesusbarnet, med en krans av tända ljus i håret som föreställde gloria. Den figuren smälte samman med lussebruden och blev en av flera källor till den unikt svenska Lucia-traditionen.
Sankt Nikolaus helgondag är 6 december. I vissa länder, särskilt Tyskland ,Nederländerna och Belgien, är det då, 5 eller 6 december, som Sinterklaas kommer med presenter till barnen, medan juldagen snarare firas som en kristen högtid. I Tyskland talar man om Sankt Nikolaus som kommer med presenter 6 december och der Weihnachtsmann som förknippas med julen men i regel inte delar ut julklapparna. De två karaktärerna avbildas på samma sätt, rödklädd och med stort vitt skägg. Den nederländska Sinterklaas har oftast gråvit klädsel, och har alltid sin följeslagare "Zwarte Piet (Svarte Per)" nära tillhands.
I många delar av Spanien delar man inte ut julklappar på julafton utan det är de tre kungarna (de tre vise männen) som kommer ridande på sina kameler och delar ut presenter på trettondagen. Allt enligt den kristna tron om att De tre vise männen kom fram tretton dagar efter Jesu födelse för att hylla honom som en kung med exklusiva presenter..


Var bor Jultomten?

Var Jultomten bor är ju svårt att enas om i världen I amerikansk tradition bor han på Nordpolen, där han har en tomteverkstad med massor av tomtenissar, som tillverkar alla julklappar. Enligt denna tradition använder han en flygande släde dragen av renar, med Rudolf i spetsen, för att flyga runt världen och dela ut julklapparna under natten till Juldagen. Denna tro har många svenskar tagit till sig mycket på grund av Kalle Ankas jul på julafton i TV.

Finländarna är övertygade om att "joulupukki"/"julgubben" bor på fjället Korvatunturi i nordöstra Finland, men den ogästvänliga platsen har fått konkurrens av Rovaniemi, där man sedan 1998 haft nöjesfältet Santa Park. En delegation från Rovaniemi har bedrivit lobbying i hopp om att få bli EU-sanktionerade som jultomtens hemort.
I Norge och Sverige har man haft mindre behov av att fastställa var tomten bor. Det kan möjligen bero på att kopplingen till gårdstomte-/nissetraditionen är starkare här. Men enligt Posten bor tomten i Tomteboda.

Vill du skriva brev till Tomten?

Varje år kommer tusentals brev till Tomten från hela världen. Breven börjar komma till Tomteboda redan på våren och fortsätter under hela året, med kulmen i november och december. Förra året fick Tomten 100 000 brev, varav de allra flesta innehåller önskningar inför julen eller inbjudan till att bli brevvänner.

Vissa barn skriver vad de allra helst önskar sig i julklapp, medan andra mest är oroliga för att Tomten ska göra sig illa när han hoppar ned i en brinnande eller för trång skorsten. Några ritar kartor så att han ska hitta dem trots att de firar jul någon annanstans i Sverige eller kanske utomlands.
Föremålen för barnens önskan skiljer sig. En pojke önskar sig en snäll åsna, medan en treårig flicka helst vill ha en stor jordgubbe. Somliga hör också av sig med julönskningar till andra än sig själva. En dator till lillasystern eller varför inte nya nerver av stål till mamma. En pojke erbjuder sina tjänster, och skriver att om Tomten har det jäktigt i jul så är det bara att höra av sig.
Redan på 1800-talet började barn att skriva till Tomten. Det var tidningen ”Jultomten” som ville stimulera de ungas fantasi och skapa glädje i de svenska hemmen. Tidningen startades av svenska läraretidningsförlaget 1891 och utkom en gång om året. Många barn skrev till tidningen och när den lades ned 1935 fortsatte många att skriva till ”Jultomten”. Posten beslutade då att ta hand om alla breven till Tomten och numera får alla som skriver till Tomten i Tomteboda svar och en liten present.

Vill du skriva till Tomten?

Hans adress är:

Tomten

173 00 Tomteboda

(hämtat från Postens hemsida)

Vad är advent? Vad betyder advent? Varför firar vi det?

Advent är både en nedräkning och en väntan på något kul och gott.

Ordet advent kommer ifrån det latinska adventus som betyder ”ankomst” och syftar på Jesu födelse på juldagen. Historiskt sett kan man finna ursprunget till vårt adventsfirande långt tillbaka i tiden, då som en fasteperiod. År 480 bestämde biskopen Perpetuus av Tours att fastan före jul skulle börja redan på Mårtensdagen. Men det ansågs av många som en alltför lång tid och fastetiden kortades ner till fyra veckor. Vid reformationen på 1500-talet kortades adventsfastan ner till att börja på Luciadagen den 13:e december.

Adventstiden var också en förberedelseperiod inför julen. Julgrisen skulle slaktas, maten lagas och ljusen stöpas. Det var först på 1900-talet som adventsfirandet fick en mer betydande roll. Då växte de traditioner fram som vi i dag känner till som typiska för advent och intresset för adventsfirandet tog fart. 1:a advent har blivit årets största kyrkogångsdag.
Det nya kyrkoåret inleds med 1:a advent. Adventstiden handlar idag om att öppna sig för det goda, förbereda sig för Jesu ankomst och stärka vår tro att Jesus är med oss. Vi minns och tänker på Jesu födelse, Jesu återkomst och Jesus som finns hos oss idag. Som en upptakt läser vi i kyrkan berättelsen om Jesu intåg i Jerusalem.

När vintern är som mörkast bryter ljuset igenom. Vi tänder adventsljus och hänger upp stjärnor i fönstrena.

Seden att hänga stjärnor i fönstren är dock inte gammal. Någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i Tyskland. Det tog cirka 50 år för traditionen att nå Sverige. Nuförtiden är de flesta adventsstjärnorna elektriskt upplysta. Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna, den stjärna som visade vägen för de tre vise männen till det nyfödda jesusbarnet i ett stalls krubba. Idag används stjärnorna för att sprida julstämning och längtan till julaftonen

Tiden fram till julafton räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats. En annan nedräkning, populär bland barn, är adventskalendern. Advent blandas i dessa sammanhang ofta ihop med tiden 1–24 december.

Varför firar vi Lucia?

Luciafirandet i Sverige är en sed som har sitt ursprung i folktro, legender och historiska fakta. För att få en helhet behöver vi se på både hedniska och kristna seder.

Själva helgonet Sankta Lucia är en historisk person som föddes i Syrakusa på Sicilien på 280-talet. Det är också historiskt belagt att hon blev martyr och i den katolska traditionen är hon skyddshelgon för de blinda.I det romerska samhället var det straffbart att vara kristen på den tiden och Lucia blev förmodligen dödad år 304 under Diocletianus’ förföljelse av de kristna. Hon blev alltså inte äldre än 20-25 år.

"Dödad av sin fästman Legenderna" om henne är många och detaljerna mer eller mindre sanningsenliga. Hon föddes i en förmögen familj och det sägs att hon redan som barn bestämde sig för att aldrig gifta sig och att ge allt hon ägde till de fattiga. Ett kyskhetslöfte som hon inte berättade om för sina föräldrar.När hon så blev bortlovad till en man som inte delade hennes kristna tro blev hon utom sig. Legenden säger att hon gav hemgiften till de fattiga och att fästmannen blev så rasande att han avslöjade att hon var kristen och hon blev dödad med svärd.

I en annan berättelse som börjar likande denna får man med lite av symbolerna kring kläderna som bärs av Lucia vid firandet…… Romarna försöker först dränka henne. Men det går inte. Då försöker de bränna henne och döda henne med ett svärd i magen. Blodet rinner nerför hennes vita klänning. Det är därför Lucia har ett rött band kring midjan.

En annan historia är att Lucias kristna vänner gömde sig för romarna i gångar under marken. Där var det mycket mörkt .När Lucia gick till sina vänner hade hon händerna fulla med mat. Hon satte fast ljus på huvudet för att kunna se. Därför har vår Lucia en krona med ljus på huvudet. Hon har ofta kaffe och lussekatter med sig.
Och en tredje: Lucia var en kristen flicka med underbart vackra ögon. En prins blev kär i henne och i hennes vackra ögon. Han var inte kristen så Lucia ville inte gifta sig med honom. Därför stack hon ut sina ögon och gav dem till prinsen för att slippa gifta sig med honom Lucia fick då nya och vackrare ögon av gud. Därför säger man att Lucia är ögonens beskyddarinna. Vissa sägner säger också att prinsen på grund av allt som hände blev kristen.



Årets längsta natt I Sverige var den 13 december en speciell dag långt innan seden med luciatåg kom. Lucianatten räknades som årets längsta natt enligt den julianska kalendern. Enligt folktron var den natten farlig, då övernaturliga makter var i görningen. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Folk höll sig vakna och för att inte somna så åt man.


I Tyskland fanns en tradition där en flicka kläddes upp för att vara "Christkindlein", ett Jesusbarn, med tända ljus i håret som föreställde en gloria. I Västsverige togs traditionen upp bland de högre stånden, men här var det en vuxen kvinna som klädd i vitt, med ljus i håret kom med förtäringen till gårdens folk under vakan.

StjärngossarStjärngossarna har sin egen historia. På vissa håll gick unga pojkar från hus till hus vid jultid, sjöng några sånger (staffanssjungning) och bad till sist om en penninggåva. Gossarna var klädda i vita särkar med strutmössor på huvudet och de föreställde de tre vise männen, kung Herodes och Judas.Ofta sjöngs några av de många Staffansvisorna, som i sista versen ofta har en anspelning på brännvin eller gåvor, vilket man ville ha från gården man sjöng för.
Både tiggar- och skämtsången kring lucia, har alltså överlevt in i våra dagar, fast i förändrade former.

Helgondag Lucia är en helgondag bland många andra under kyrkoåret och är ingen speciell helgdag i den kristna, lutherska kyrkan.

Däremot är Lucia en stor tradition i Sverige.

På Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, firas en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en ”flygande åsna” som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.

Pilgrimsvandring och Santiago de Compostela

År 813 upptäcktes i Santiago de Compostela en grav som man ansåg tillhöra aposteln Jakob den äldre.
(Aposteln Jakob var en av Jesu tolv apostlar och bror till Johannes Evangelisten. Han var den förste av postlarna att lida martyrdöden. Han är Spaniens skyddspatron och räknas som pilgrimernas skyddshelgon. )
Vallfartsorten blev snart känd i hela Västeuropa, och pilgrimer strömmade till från alla håll. Längs pilgrimsvägarna drogs man samtidigt till andra och mindre vallfartsorter. Till de medeltida pilgrimerna hörde bl.a. den heliga Birgitta (som är avbildad på ett av Allerums kyrkas fönster) och hennes make Ulf Gudmarsson.

Staden Santiago de Compostela ligger i nordvästra Spanien och är en av Europas viktigaste vallfartsorter.

I Santiago de Compostela finns en stor katedral, som byggdes sannolikt under 1000-talet till 1200-talet. Påven Calixtus II grundade ett ärkebiskopssäte där 1120, och ärkebiskopen har sin cathedra i katedralen.

Jakobsleden är en pilgrimsled (vallfartsled) som leder till Jesu lärjunge, aposteln Jakobs relikskrin i katedralen i Santiago de Compostela. Den startar i Le Puy strax utanför Lyon i Frankrike där man kan skaffa pilgrimspass som stämplas längs leden. Passen är också nödvändiga i Spanien för att få tillträde till vandrarhemmen längs leden. Eftersom leden är cirka 160 mil lång så tar de flesta av dagens pilgrimer sträckan i etapper över flera år. Från spanska gränsen ökar antalet vandrare väsentligt.

Musselskalet är symbol för både helgonet och för pilgrimsresan till Santiago de Compostela.

Många kända personer har gått leden och bland dem kan nämnas Paolo Coelho författaren bakom Alkemsisten, boken som sålts i över 46 miljoner exemplar och är en av världens mest lästa bok.
Det var efter sin vandring han skrev "Pilgrimsresan" tätt följd av "Alkemisten" han anser att det var vandringen som fick honom att vakna upp.

Att pilgrimsvandra har åter blivit modernt och det finns många gamla pilgrimsleder i vårt land, som "återupptäckts" och som nu vandras av den nya tidens pilgrimer.
Vi har i Sverige de senaste åren inventerat och märkt ut flera av de gamla medeltida lederna men även nya leder har kommit till.
Pilgrimstanken har återfötts ur dagens rastlösa människas behov av inre ro och stillhet.

Pilgrimsvandringens 7 nyckelord:

Långsamhet
I vandringens stilla tempo får vi ta del av långsamheten som ger oss möjlighet att sakta ner och få syn på oss själva.
Frihet
Att få vandra utan våra almanackor och måsten med bara det allra nödvändigaste i packningen ger en känsla av yttre och inre frihet från stress och krav.
Enkelhet
Under en pilgrimsvandring skalar man av allt som är onödigt. Man bär med sig endast det allra nödvändigaste. Husrum för natten är oftast en enkel bädd på golvet i något församlingshem eller skola. Måltiderna lagas tillsammans och delas i all enkelhet.
Bekymmerslöshet
Att ta dagen som den kommer och inte bekymra sig om morgondagen
Varje dag innehåller bara en sak och det är att vandra ett steg i taget och komma fram till rastplatserna. Den som vandrar kan vara bekymmerslös för under en pilgrimsvandring är det en som går först och leder och en som går sist och ser till att alla är med.
Tystnaden
I vandringen får vi ta del av stillhet, lugn och tystnad. Varje dag innehåller några etapper där alla går i tystnad. Det är som att befinna sig i en stunds retreat. Samtidigt när man vandrar i tystnad kan man känna den ordlösa gemenskapen som trampet av allas steg ger.
Delande
Under vandringen så delar alla med sig av det yttre så som tex. plåster, dryck och russin. Genom samtal och möten med andra under vandringen så blir det även ett inre delande. Pilgrimsvandringar som leds av en pilgrimspräst innehåller mässa med nattvard där man får dela bröd och vin.
Andlighet
Pilgrimsvandringens innehåll och rytm öppnar upp för andlighet. Samtal, möten, mässan, tystnaden, delandet och att finnas i naturens sakrala kyrkorum. Pilgrimen får även ta del av kyrkorummets andlighet genom att kyrkor och kapell fungerar som välbehövliga rastplatser för pilgrimen att besöka och vila i.