Världens sju underverk för dig!

Jag fick denna historia berättad för mig idag och tyckte att det var så bra att jag ville dela med mig av den:
En grupp yngre elever studerade världens sju gamla och nya underverk på en geografilektion. Vid slutet av lektionen bad läraren eleverna att skriva ned det dom trodde var nutidens sju underverk.De flesta skrev ungefär så här:

1. Kinesiska muren
2. Pyramiderna i Egypten
3. Kristusstatyn i Rio de Janeiro
4. Machu Picchu
5. Chichén Itzá i Mexiko
6. Colosseum i Rom
7. Taj Mahal i Indien

Efter att ha samlat in alla svaren, upptäckte läraren att en ung flicka satt mycket tyst och hade inte ens börjat skriva. Han frågade henne därför vänligt om hon hade svårt för att göra en lista. "Ja," svarade den unga flickan, "jag har svårt att skriva min lista eftersom det finns så många att välja på." Läraren svarade,"Bara skriv vad du har kommit på så här långt så kanske jag kan hjälpa dig."Den unga flickan tvekade, men satte därefter igång med att skriva:

1. Att se
2. Att höra
3. Att vidröra
4. Att känna.
Hon tvekade en stund och fortsatte sedan
5. Att springa
6. Att skratta
7. Att älska

Tänk så lätt det är att se på dessa minnesmärken som mänskligheten skapat och betrakta dem som underverk, medan vi inte ens ser de fantastiska gåvor som de flesta av oss begåvats med gratis!

Mirakelpengen!

Jag beställde en bok som en vän till mig har skrivit. När jag fick boken låg denna enkrona med i paketet. Det satt en liten klisterlapp på pengen som lyder:
"Mirakelpengen"
Stoppa denna enkrona i en tuggummiautomat och vrid om till hälften. Gå sedan där ifrån. Grattis, du har just skapat ett mirakel åt ett nyfiket barn som vill prova lyckan.

Vilken häftig idé och den kostar inte mer än att de flesta har råd med den! Tack Micke & Jenny Gunnarsson på Barnatro.se

Hjälp jag har fått Downs!!!

Jag hade en märklig dröm i natt. Jag drömde att jag hade ”fått” Downs syndrom. Jag fick det specifika utseendet som människor med Downs syndrom har. Men jag var som vanligt i tankar och sinne och det kändes precis som innan. Det var bara utseendet som hade ändrats.

Dock så var jag med i en föreställning där jag skulle dansa och jag kunde koreografin perfekt men kroppen kunde inte göra de steg jag kunde. Så dansen blev helt enkelt inte bra.


Men det värsta av allt var att folk runt omkring mig såg ner på mig. De såg på mig som en lägre stående eller kanske snarare såg de på mig som på ett barn. Vad jag än sa eller gjorde så var det leende och nickande och ungefär…..ja, ja lille vän. Ingen tog mig på allvar.


Jag träffade en annan kille som också hade Downs syndrom och han förklarade för mig att det var så här det var. Han var mitt stöd och min vän. Min fru lämnade mig och jag var tvungen att flytta in i ett specialboende tillsammans med min vän som också hade Downs. Det var ett ruckel men jag kände att jag skiter i vilket. Jag ville bara stänga in mig och försvinna. Men min vän sa till mig att jag måste acceptera vem jag är och fortsätta att njuta av livet. Så jag renoverade huset till kanonskick och alla blev imponerade av det häftiga huset jag nu bodde i och gick vidare i livet. Ja det var drömmen jag hade.


Tänk på alla dessa människor som kan tänka och känna som vi men som aldrig kan uttrycka det. Tänk så många gånger vi ”tycker synd om” eller ser ner på människor med olika åkommor. Ja vi har blivit bättre det har vi…..tror jag. Det var ju inte länge sedan man åkte ut till sinnessjukhuset för att titta på galningarna som om de var apor i en bur. Det var så sent som mitten av 1900-talet.